Madeleine Johansson

Igår blev Jesper 2 veckor. Livet kretsar kring honom, det går ju inte att undgå men helt underbart för det mesta. Senaste två dagarna har han börjat med nya vanor. Vara vaken i timme efter timme, sova lite, gnälla, äta, sova lite, vara vaken. Ja så där håller det på och som om inte det räcker så vill han inte ligga själv utan vi får bära på honom. Lyckades precis lägga honom på soffan sovande och där har han legat i 10 min nu. Har haft honom klistrad på mig sen igårkväll så ganska befriande att bli av med honom en liten stund!

 

Äta lite nu sen får vi se vad jag hinner, dusch vore ju skönt ^^

 

Natten var bra på många sätt ;) men framförallt fick vi sova riktigt länge! Jesper somnade 01 och sov till 07, vi var vakna lite längre så fick inte sova fullt så många timmar. Men gick upp med pojken vid 08, matade och la oss på soffan och sov i 3 timmar ^^ Daniel väckte vi vid 12.40. Vid 14, 30 min sen kom tanten från bvc och hade ett samtal med oss och vägde liten kille. Eller ja liten är han ju knappt längre, nu växer han på väldigt bra.

 

Nöjd kille på skötbordet!

 

 

Om 1 ½ timme är Jesper 9 dagar gammal. Imorgon är det 1 vecka sen vi fick komma hem och börja vårt nya liv. Och det går förvånansvärt lätt. Vi båda tycker att Jesper är en lätt bebis. Han skriker nästan ingenting, sover bra och äter för det mesta bra. Han har börjat med att ta pauser i sitt ätande och somnar som en död ungefär. Sen vaknar han några minuter senare och är hungrig igen.

 

Idag har vart en lugn dag kan man säga. Var upp och matade mellan 04 och 05. La Jesper på bröstet så han skulle somna snabbt. Annars ligger han gärna och vrider på sig en stund och vill ha nappen som han sen spottar ut femtioniotusen gånger. Sen somnade jag och vaknade till av att Daniel låg i sängen och smekte mig på armen. Hade inte ens märkt att han var hemma från nattens jobb. Pratade lite innan vi somnade om. Upp kort därefter för då kurrade magen hos lillen.

 

Har fixat lite med akvariumet idag. Köpte en liten rot och en lavasten igår. Roten har legat i blöt och nu är den klädd med javamossa som jag buntade ihop till små buketter och kilade fast.

 

Dags att sova nu, lillen somnade nyss så får några timmar sömn innan det är dags för nattmatning.

 

 

Jesper sov från 02.30-06.30 så lite sömn fick jag allt. Men känner att det behövs lite till så får se hur länge han tänker sova nu. Har precis matat och bytt en enorm kissblöja så nu ligger han i babynestet och suger på nappen. Ser så nöjd ut! När han somnat ska han smörjas in med olja, han flagar väldigt mycket.

 

Daniel jobbade inatt så fick klara mig själv men var inga som helst problem. 3 nätter till är det kvar men håller tummarna för att det flyter på bra. Sen blir det 5 dagar ledigt tillsammans <3

 

Igår var min familj här :) Lilleman fick en massa fina kläder i mer passande storlek. Tror nog alla blev liite kära i honom, han visade sig från sin bästa sida och var nöjd nästan hela tiden fast det var massor av nya människor som höll honom.

 

Dagen bjuder kanske på en tur till Marieberg, får se vilket humör gossen är på och hur han sover :)

 

 

 

Man kan ju säga att efter Jesper kom är inget som vanligt. Våra långa sovmorgonar är borta, måste hela tiden anpassa oss efter en ny individ som inte alltid vet vad han vill. Men det är så värt det! Kärleken man känner när man kollar på honom är otrolig. Blir varm i kroppen när jag ser hur han ligger och gör små miner i sömnen. När han snabbt ler till för att sen göra en hjärtekrossande ledsen min. Hur han suger med munnen i sömnen. KÄRLEK!

 

Amningen fungerade tyvärr inte, hade som mål att amma men nu får det bli det som är bäst för Jesper. Vi började redan på bb med ersättning som stöd innan amningen kom igång. Eftersom han var så liten så fick han inte gå ner för mycket i vikt i början. Matade honom med sked och sen sista dagen med kopp. Kladdigt men han fick i sig mycket mat. Väl hemma fortsatte vi mata med kopp, amningen kom igång. Mjölken rann friskt om vi säger så. På måndagkväll blev jag plötsligt dålig efter en promenad och började kräkas. Biverkningar av en ny medicin. Magknip från helvetet och mådde väldigt dåligt så amningen uteblev den kvällen. Under natten fungerade det inte alls. Han hackade och försökte men avbröt hela tiden sina försök. Framåt morgonen var vi båda stressade och upprörda så då tog Daniel och jag beslutet att ge ersättning i flaska.

 

Har inte ångrat det beslutet. Vi är alla tre lugnare och piggare nu när sömnen på natten är lite bättre. Visst att det är lite pyssel med att koka vatten, flaskor och nappar men värt det! Inatt har han antagligen haft ont i magen för han har hållt igång och skrikit hela natten. Sen blev det två bajsblöjor framåt morgonen och nu är det lugnt. Han har fått lite mat och ska nu sova läänge hoppas jag. Daniel ska börja jobba inatt så han sover nu :(

 

Dags att sova nu ser jag. På återseende.

Senaste inlägget jag skrev var i torsdags, för 6 dagar sen. För 5 dagar sen fick vi en liten son! En ganska otrolig upplevelse med mycket smärta. Men tar det från början. Massor av text...

 

12.30 på torsdagen hade vi tid hos specialistmödravården på USÖ. Hade hela dagen ganska rejält ont i magen. Misstänkte att det var värkar och det visade sig stämma bra. Men höll ut ända fram till vår tid. Väl där fick jag börja med CTG. Låg 20 min när den plötsligt tappade kontakten med barnet efter en värk. Barnmorskan kom in och kämpade en bra stund med att hitta hjärtljuden igen men fick bara in min puls. Så fick fort som attans kila in och göra ett ultraljud. Barnet levde. In och började om med CTG men fick fortfarande ingen kontakt. Efter ganska många försök fick vi åter igen göra ett ultraljud. Liten låg så fint i magen men gick inte att få in hjärtljuden. Ett problem som höll i sig hela kvällen sen.

 

Fick ta blodtryck istället, aningen högt som alltid men ingen fara. Därefter urinprov som plötsligt visade +2 på äggvita. Dvs början till havandeskapsförgiftning. Efter ett besök hos läkaren fick vi gå direkt över till förlossningen som ligger i samma korridor. Blev direkt inskrivna. Klockan var drygt 13.30. Efter en undersökning av första barnmorskan (henne gillade vi!) visade det sig att jag var öppen 4 cm, tappen borta. Behövde alltså ingen igångsättning som var inplanerat utan hade otroligt nog startat själv vilket var det jag ville. Däremot blev ju knappt nått annat som jag ville därefter.

 

Ogillade den andra barnmorskan från första början. Inte otrevlig men kort i tonen och behandlade en nästan som man vore lite dum när man inte var snabb nog att göra som hon ville. Henne drogs vi med till skiftbytet på kvällen. Hon petade hål på hinnorna så vattnet gick. Barnet hade bajsat massor i vatten! Skalpelektrod kopplades på barnet. Värkarna blev en aning starkare men inte tillräckligt så värkförstärkande dropp kopplades på. Så låg kopplad till både CTG, skalpelektrod och dropp. Hade ca 3 m räckvidd från sängen.

 

Värkarna blev åter igen starkare och höll i sig längre. Men för varje värk dippade barnets hjärljud så fick varken sitta eller ligga ner. Hade inte sovit på 1½ dygn så var vid det här laget helt slut och grät mest hela tiden. Kunde bara stå vid sängen och kolla på klockan. I flera timmar fick jag stå. Vid 22 gjordes ännu en undersökning men var bara öppen 5 cm, 1 cm på hela dagen alltså. Inte bra. Så läkaren kom in tillsammans med två barnmorskor. Hade vid det här laget fått en ny barnmorska som vi gillade skarpt! Barnets hjärtljud tog lite väl djupa dyk så ett laktatprov skulle tas. En liten "pinne" med en nål på stoppas in och pickar barnet på huvudet så lite blod kommer. Blodet analyseras och man får veta hur påverkat den blir av värkarna. Värdet kom tillbaka och var okej så värkförstärkande trappades upp till 80 ml/h.

 

Efter en stund blev det kaos. Värkarna avlöste varandra utan paus och jag stod upp och grät hejdlöst medan jag gungade fram och tillbaka för att behålla nån slags kontroll. Svårt i det läget att faktiskt fokusera och inse att det snart är över och att vi får den finaste belöningen! Till slut grät jag att jag ville ha ryggbedövning så barnmorskan kallade på narkosläkaren och började förbereda. Tog lång tid innan han kom och jag kämpade som en dåre för att inte förlora kontrollen helt. Var enormt svårt att sitta helt stilla medan han la nålen. Tyvärr var jag svår att lägga nålen rätt på så krävdes flera försök innan det gick. Tog längre tid än vanligt och medan jag grät och försökte vara stilla kände jag hur värkarna ändrades. Påpekade det flera gånger att det tryckte på neråt men barnmorskan ville att läkaren skulle få lägga klart bedövningen.

 

När den var klar fick jag äntligen lägga mig på sidan och då kände jag klart och tydligt hur jag krystade. Gick inte att hindra på nått sätt och för varje värk så jobbade min kropp hårdare och hårdare. Barnmorskan kände efter snabbt och sa att det fanns en liten kant så jag måste vänta men jag var inte direkt mottaglig för instruktioner vid det här laget. Efter några min liggande på sidan fick jag för mig att känna efter där nere. Nästan lite panikkänslor när jag känner huvudet som spänner ut stenhårt. Barnmorskan ville att jag skulle lägga mig i gynställning istället. Efter det tar det bara nån minut innan huvudet kommer ut på en krystning och kroppen far ut på nästa krystning. Den lättnaden går inte att beskriva! KL  01-18

 

Medan jag återhämtar mig några sekunder försöker dom få igång barnet. Det är tyst till en början men sen skriks det friskt och vi får veta att vi har fått oss en liten son. Han är täckt i grönt slem och är aningen trött. Vi hade pratat innan om att jag inte vill få upp barnet slemmigt men nån sån tanke fanns inte utan när han skrek fick han läggas på mitt bröst medan jag torkade med handduk själv. Så liten och fin! Barnmorskorna påpekade att han var liten för att vara fullgången.

 

Nästa höjdpunkt var när moderkakan kom ut. Barnmorskan drog lite lätt i navelsträngen medan jag pressade på och då gled den ut. Underbar känsla! Fick sy några stygn på två ställen. Gossen kom ut med ena handen vid kinden och navelsträngen 2 varv runt halsen och ett varv mellan benen, väl inslagen present....

 

På förlossningen blev vi kvar till morgonkvisten då vi fick kila över till bb med vår lilla unge. Liten är ordet. Vägningen visade att han bara vägde 2450 gram och var 47 cm lång. 30.5 cm runt huvudet. Vi blev kvar på bb till söndag eftermiddag. Kämpade med att amma men även ge lite ersättning med sked eftersom han var så liten. Sova på bröstet var enda sättet han sov på så vart ju lite lagom varmt.

 

Nu har vi vart hemma i 3 hela dagar och lite till. Amningen lades ner igår så nu matas vår lilla Jesper med ersättning. Skulle skriva mer men får göra det nån annan dag. 4 timmar sömn förra natten så är väldigt trött nu. Vi ska bara mata honom sen sova några timmar! Bjuder på några bilder på vår underbara pojke!

 

 

 

 

 

Ja som rubriken säger så har det ännu inte kommit nån liten knodd. Öppen 2 cm, tappen förkortad men bakåtriktad var inte tillräckligt för att vi skulle få knalla över till förlossningen. Men nära var det! Barnmorskan läkaren diskuterade med ville skicka oss dit men inte läkaren som ville avvakta och se två dagar till. Så en jävligt obekväm/ond undersökning i onödan. Daniels min var nästan obetalbar när den manliga läkaren sa att han skulle kolla direkt. Inte var dag man får se nån annan man stoppa in handen i ens tjej ;)

 

Idag är det två dagar senare. Jag har under natten sovit lite mindre än 1 timme. Resten av tiden har jag gråtfärdig försökt somna om. Ryggen får ta all stryk nu. Tror att det inte längre är förvärkar jag har utan riktiga värkar. Ett är säkert att om det inte ger med sig lite snart så kommer jag inte kunna vänta tills 12.30 när vi ska vara inne på koll. Har försökt klocka men är oregelbundet än. Allt från 8-4 min emellan. Håller i sig i 30-45 sekunder innan det börjar klinga av lite. Alvedon är ungefär lika bra som sockerpiller.

 

Så har det inte hänt mer än i tisdags så blir jag väldigt förvånad. Kan inte gå runt med den här smärtan till nästa vecka.

 

Gårdagen bjöd på en massa virrande från min sida. Har ju minne som en guldfisk för tillfället. In genom ena örat, ut genom det andra. Men efter att ha lämnat av Daniel på jobbet så åkte jag hem, vilade lite och åkte till Marieberg. Skulle köpa några saker till akvariumet, en sportbh och foundation bland annat. Hem kommer jag med akvariesakerna och en kaninunge...

 

En liten svart brokad dvärgvädurshona (kön ska extrakontrolleras idag) med brunt i nacken. Vet inte vad färgen heter då. 10 veckor gammal och dösöt. Tror inte hon är värst renrasig. Lite högrest och korta öron men inget jag bryr mig om. Hon är trots allt bara till sällskap. Fastnade direkt när jag gick förbi djurrummet så var tvungen att fråga om jag fick kolla närmre på henne. Framåt och nyfiken så då fanns det inga tvivel. Lyckligt ovetandes så jobbade Daniel på... Han fick veta när han kom hem sen vid 11.

 

Hon satt i lådan jag ställde in i buren i ungefär 30 min sen hoppade hon omkring, åt och la sig ovanpå lådan. Tuff liten brud de! Svärfar är dökär. Hon kommer få bo inne nu ett tag och bli riktigt social sen flytta till dom andra ute.

 

Nu ska jag peta i mig frukosten och fundera ut hur jag ska få mindre ont. Återkommer!

Nu är det mindre än 1½ dygn tills vi får veta om det blir igångsättning den här veckan eller inte! Ett tag trodde vi att det skulle sätta igång av sig själv till helgen. Fredag vid lunch började jag få lite konstiga känningar i magen. Sammandragningar har jag haft en hel del men inget som stört mig men i fredags kom det nått helt annat. Kändes som en liten vågrörelse i magen som höll i sig i 15-20 sekunder, sen var det hårt i ytterligare 20 sekunder eller så till innan det släppte och efterlämnade ömhet i ryggen. Senare på eftermiddagen/kvällen somnade jag och Daniel ihopkurade på lilla gästsängen. När jag vaknade hade det ökat i styrka. Inte så det gjorde väldigt ont men obehagligt och jobbigt. 

 

Nu har jag haft såhär i över 2 dygn, inget mer händer. Det är ganska oregelbundet. Ibland 10 min emellan, ibland avlöser dom varandra. Inte smärtsamt men smärta är väl inviduellt också. Lite irriterande när det inte slutar. Nu får den lilla hålla sig inne till minst tisdag, gärna torsdag så Daniel hinner jobba några eftermiddagar. Hans jobb består av 50 % jobb och 50 % ledig ungefär. Så dom få gånger han jobbar varje vecka förlorar han väldigt mycket på att vara borta tyvärr. Perfekt om bebisen kommer på fredag, då är han ledig i en vecka framåt.

 

Den här helgen har vart jäkligt seg, gårdagen gjorde vi inget alls. Jag är supertrött och sover lätt bort en hel dag. Idag har vart ganska liknande. Vart till Kumla och handlat mat bara. Kanske kan bli en promenad efter maten om jag orkar.

 

Mat strax, Daniel gör köttfärssås ^^